Är kortison farligt? Rädslan för biverkningar av kortisonsalvor och krämer

Det råder en hel del missuppfattningar om behandling med kortison i olika former. Vissa hävdar att behandlingen endast är av ondo och helt bör undvikas. När man ber dem förklara lite närmare varför de har denna uppfattning  blir det snabbt klart att de fått en hel del om bakfoten. Sanningen är att kortison är ett mycket effektivt läkemedel, som använt på rätt sätt kan minska mycket lidande. Som med alla effektiva behandlingar finns det bra effekter, men också risk för biverkningar. Om man använder dessa preparat på rätt sätt minskar trots allt risken för icke önskvärda effekter markant.

Myt 1 – Kortison tunnar ut och förstör huden för all framtid

Kortison hämmar inflamatoriska celler som orsakar rodnad svullnad och klåda vid en rad olika hudsjukdomar. Samtidigt hämmas dessvärre celldelningen hos normala hudceller något. Huden förnyas ständigt. Gamla hudceller dör och faller av, och nya bildas på djupet så att det ständigt sker en återuppbyggnad. Om man använder starka kortisonpreparat under lång tid kan huden bli tunn och skör.

Många hudsjukdomar leder i sig till skör och skadad hud

Om man inte använder kortison på ett ilsket eksem så störs hudens återuppbyggnadsprocess av själva inflammationen. Om man låter eksemet vara kommer huden att bli sårig, förhårdnad, tunn och kosmetiskt besvärande.

En kort välavvägd kortisonkur leder inte till att huden blir tunn och skör – Obehandlat eksem kan däremot skada huden

Eksem och andra hudsjukdomar behandlas oftast med kortisonsalvor eller krämer. Vid mycket svåra tillstånd, bl.a. svår psoriasis mm, kan man dock ge kortison i tablettform under en tid. Patienter som verkligen har ”kortisonhud”, har oftast en annan sjukdom som kräver långvarig kortisonbehandling med tabletter. Det är mycket sällan som personer faktiskt får kortisonhud av lokalbehandling under en begränsad period.

Kortisoneffekter är inte på något sätt bestående

Det finns en överdriven och helt oberättigad rädsla att en tillfällig kortisonkur skulle leda till bestående hudskada. Det är helt felaktigt. När behandlingen avslutas ”vaknar hudcellerna så sakteliga till liv igen”, och återuppbyggnaden får full fart. Efter avslutad behandling återställs huden efter några veckor.

Myt 2 – man blir svullen och samlar på sig vatten av kortison

Det stämmer att stora doser kortison, i tablettform, eller intravenöst kan leda till så kallad cushingoid effekt. Vid sjukdomen Cushings syndrom över producerar kroppen själv kortison, och man blir svullen och lägger på sig vätska. Det beror kortfattat på att saltbalansen rubbas och salter binder vatten. Om man ger stora doser kortison under lång tid efterliknas detta tillstånd. Så stora doser kan behöva ges vid intensiv cancerbehandling eller vid vissa autoimmuna sjukdomar. Lokalbehandling med steroidkrämer leder inte till sådana effekter i hela kroppen.

Det krävs höga doser kortison under lång tid för att ge ödem

Myt 3 – det finns mycket bättre alternativ till behandling

Här nämns bl.a. ljusterapi, behandling med vissa så kallade ”immunmodulerande läkemedel” etc. Dessa alternativ har alla sin utvalda plats vid vissa hudsjukdomar. När de inte räcker till får man dock ta till kortison. De alternativa behandlingarna fungerar utmärkt som ”steroidsparare”. Det vill säga att man exempelvis kan minska behovet av kortison, genom att exempelvis ge tilläggsbehandling med ljusterapi. Det kallas för synergistisk effekt. Ett plus ett blir så att säga tre.

1 + 1 = 3

Myt 4 – Kortison förstör kroppens hormonbalans

Detta påstående är ganska diffust vilket sannolikt beror på att det är taget mycket ur luften. Det är sant att kortison är ett kroppseget hormon, och att kortisonbehandling påverkar det kroppsegna kortisonet tillfälligt. Att det skulle störa alla hormoner i kroppen stämmer inte.

Undantag då försiktighet rekommenderas

Det finns situationer när kortison skall användas med extra försiktighet. Det gäller bl.a. hos barn, som är extra känsliga, den normala tillväxten kan bli störd. En annan riskgrupp är personer med diabetes. Kortison kan höja blodsockret. En tredje riskgrupp är personer med benskörhet, osteoporos. Kortison hämmar bentillväxten vid långtidsbehandling. I dessa fall tar läkaren ställning till om nyttan överväger riskerna. En diabetiker kan behöva justera sin behandling något, och för personer med benskörhet finns bra skyddande mediciner att lägga till om man måste ta kortison en period.