Klåda | behandla och lindra eksem som kliar

Klåda – när man inte kan låta bli att klia sig. Begäret att vilja klia sig när man har svår klåda kan bli mycket påtaglig. För den som aldrig upplevt detta kan det vara svårt att inse hur besvärande det kan vara. Det kan vara lätt att uppmana någon som nästintill ”kliar sönder sig” att sluta klia, men det kan vara lättare sagt än gjort. För lyckad behandling och lindring krävs rätt kunskap och att man verkligen går till botten med problemet.

Vad är klåda?

I huden finns flera olika receptorer och så kallade fria nervändslut som reagerar på olika stimuli. De är specialiserade på vissa former av beröring eller retning i form av:

• Mekanisk beröring
• Smärta (hård beröring)
• Värme
• Kyla
• Vibration
• Diffus retning

Det är den sista typen som aktiveras vid klåda, vi kan kalla dem för ”klådreceptorer” för enkelhetens skull. Nervsignalen går sedan vidare till hjärnan där den tolkas som att man upplever klåda.

Det uppstår därmed ett begär att vilja klia sig. När man då kliar sig retar man istället beröringsreceptorer i huden. Förutom att signalera till hjärnan att man då vidrör huden, så går det även en signal som tillfälligt blockerar klådreceptorerna.

Efter en stund börjar klådreceptorerna tyvärr åter att signalera igen, och klådan återkommer.

Man kan likna klådan vid en väckarklocka som plötsligt ringer för att påkalla vår uppmärksamhet. När man trycker på ”snooze” (beröringsreceptorn), så inaktiverar man alarmet. Men bara tillfälligt. Efter en stund ringer klockan åter igen, och så vidare…

Vad uppfyller klåda för funktion?

Sett ur ett evolutionärt perspektiv så är det en enorm fördel att kunna uppleva signaler från omgivningen. Genom att kunna registrera och uppfatta signalerar från omgivningen får vi information om vad som är behagligt eller obehagligt. Likväl vad som är nyttigt eller onyttigt.

Klåda är onekligen obehagligt och är alltså en signal som skall påtala ett hot eller fara mot kroppen.

Syftet med klåda är sannolikt att man skall försöka avlägsna något som irriterar huden. Till exempel en insekt eller en tagg från en växt.

---

Indelning av klåda efter orsak

1. Torr hud

Det behöver inte klia pga. en specifik sjukdom, en vanlig orsak till klåda är enbart torr hud.

2. Retning

• Insektsbett – mygga, fästing, knott, broms mm.
• Skabb
• Parasiter – ovanligt i Sverige, men sk. ”badklåda” kan uppkomma efter bad i sjöar och vattendrag.

3. Hudsjukdom

• Eksem – atopiskt eksem, kontakteksem.
• Psoriasis
• Infektion med bakterier.

4. Klåda på kroppen – pga. övrig sjukdom

Det är inte enbart hudsjukdomar som ger klåda. Många inre sjukdomar från olika organ kan även vara utlösande eller bidragande faktor. Orsaken till detta varierar mycket beroende på tillstånd och drabbat organsystem.

• Njurar – vid njursvikt kan njurarna inte rena blodet och utsöndra alla slaggprodukter. De ansamlas då i blodet och huden.
• Sköldkörteln – framförallt vid tillstånd då denna överproducerar sköldkörtelhormon, sk. ”hyperthyreos”.
• Lymfsystemet – vissa former av cancer, ”hodgkins lymfom” och ”lymfatisk leukemi”.
• Levern – leversvikt ger många olika symtom. Likt njursvikt så ansamlas vissa ämnen i kroppen.
• Tarmarna – en välbalanserad mage är viktigt för det yttre.
• Blodsjukdomar – blodbrist ”anemi” och järnbrist. Även vissa sällsynta blodsjukdomar.

5. Klåda pga psykisk orsak

• Ångest och oro

6. Övriga orsaker

• Graviditet – ”graviditetsklåda” förekommer i olika former.
• Allergi – födointag eller direkt hudkontakt med något man inte tål.

---

Behandla klåda

Eftersom syftet med klåda är att påkalla vår uppmärksamhet att något inte står rätt till, så är bästa behandlingen att uppmärksamma vad detta kan vara, och eliminera det.

Det kan ju dock vara lättare sagt än gjort.

• Antihistaminer – bara vid allergi

Detta är läkemedel som i första hand används vid allergi. Förr var dessa läkemedel inte så specifika i sitt verkningssätt som de är idag. Förutom att dämpa allergin så hade de även en lugnande och en klådstillande effekt. Dagens antihistaminer är mer ”skräddarsydda” och har ingen direkt effekt mot generell klåda.

• Kyla

Vissa tycker att det hjälper att kyla ett hudområde som kliar med exempelvis en isbit. Man bör vara försiktig och inte kyla för länge i taget för att undvika köldskador. Denna metod lidrar dessvärre bara för stunden.

• Beröring

Det brukar rekommenderas att man kan nypa sig lite lätt i huden kring ett område som kliar. Detta kan tyckas märkligt, men fungerar genom att beröringsreceptorerna aktiveras, och tillfälligt stänger av klådreceptorerna.

• Distrahera sig

Själva upplevelsen att man känner av klåda och ett ilsket begär att klia sig uppstår först i hjärnan. De flesta personer kan inte tänka på för många olika saker samtidigt. Hjärnkapaciteten är begränsad. Försöker man ”hålla för många bollar i luften samtidigt” så är det lätt att man glömmer något.

När det gäller klåda så anser hjärnan inte att denna signal är jätteviktig. Om man sysselsätter sig med något och hjärnan får många nya impulser så kopplar medvetandet lätt bort klådan för en stund.

Smärta är däremot en mer allvarlig signal och mycket svårare att distrahera sig ifrån.

Varför är klåda oftast som värst på kvällen?

– Jo, för att man försöker varva ner och hjärnan därmed inte längre är lika aktiv. Lampan släcks och TV:n stängs av, synimpulserna avtar. Det blir tystare, hörseln får vila. Man lägger sig ner, musklerna behöver inte längre ständigt dirigeras. Utan en strid ström av impulser så upptäcker hjärnan snart minsta lilla kvarstående nervsignal som signalerar om klåda.

Om man fokuserar på sin klåda blir den oftast bara värre. Särskilt när man skall försöka sova och inte kommer till ro. Då är det lätt att försöka sätta symtomet i samband med något man gjort nyligen under kvällen, men det behöver alltså inte alls vara så.

---

Sammanfattningsvis

1. Utred och behandla grundorsaken till klådan.
2. Klia och riv inte, det lindrar för stunden, men förvärrar besvären efterhand.
3. Försök distrahera dig och undvik att fokusera på klådan.