Under Hippokrates dagar ansåg man att sår var en utgång för dåliga kroppsvätskor. Man försökte därmed aktivt förhindra läkningen. Efterhand insåg man att sår borde skötas om för att läka. Naturen har försett oss med fantastiska material och ämnen med medicinska egenskaper. Genom att pröva sig fram har man öppnat dörren till naturens apotek. Denna artikel är inte tänkt som uppslag för någon typ av ”självhjälp”, utan är endast en historisk tillbakablick. Följande bör man alltså inte pröva på egen hand!

Spindelväv

Det finns beskrivet i skrift att soldater i slaget vid Crecy 1346 hade sårförband med spindelväv för att stilla blödningar. Idag har man kunnat visa att spindelväv faktiskt har effekt på sårläkning. Spindlar producerar olika ämnen som har antibakteriella egenskaper. Ungefär som penicillin eller övriga antibiotika. I tropikerna använder lokalbefolkningen sekret som kramats ur vissa spindelarter för att behandla infekterade sår. det pågår en hel del forskning för att kategorisera och studera dessa unika ämnen ytterligare.

Silke

Idag marknadsförs sk ”medicinskt silke” i ett flertal produkter. Bland annat i DermaSilk som beskrivits i tidigare inlägg. Silke har använts sedan urminnes tider i framförallt Kina, framförallt för att det inte fastnar i sår eller skaver. Den unika ytan gör att den inte torkar fast på samma sätt som andra tyger eller bomull. man har också noterat att sår tycks läka snabbare om de lindas med denna mjuka väv.

Nuförtiden finns det många syntetiska material som kombinerar silkets lena egenskaper och samtidigt tillåter bandaget att ”andas”.

Medicinskt silke har visat sig vara särskilt effektivt för att behandla atopiskt eksem. Avsaknaden av fibrer som rivs eller irriterar huden minskar klådcirkeln.

Blodiglar

Åderlåtning var under flera århundraden en populär behandlingsmetod för en rad olika sjukdomar. Länge ansåg man att obalans i de fyra kroppsvätskorna var orsak till sjukdom. Genom att låta blodiglar suga blod kunde man återställa balansen.

på senare år har forskning visat att blodiglarna utsöndrar ämnen som förhindrar att blodet levrar sig, koagulerar. Dessa ämnen ligger till grund för en rad intressanta nya läkemedel preparat på marknaden. Levande blodiglar används fortfarande, framförallt vid handkirurgi, där de stimulerar mikrocirkulationen, minskar svullnad och förbättrar slutresultatet av kirurgiska ingrepp.

Fluglarver

Sist men inte minst, och framförallt ganska äckligt, men sk ”larvterapi” förekom faktiskt förr i tiden. Under krigstiden noterade man bl.a. att soldater med avancerade sårskador som innehöll fluglarver hade bättre läkningsprognos. Förklaringen till detta ligger i att larverna avlägsnar död vävnad så att hudens läkning underlättas. De utsöndrar även diverse ämnen med antibakteriell effekt som minskar risken för infektion. I äldre läkarböcker beskrivs aktiv behandling med fluglarver som ett alternativ till blodiglar.