Termen ”solallergi” används flitigt för att beskriva diverse utslag som uppkommit när man utsatt sig för solens uv-strålar. I själva verket finns det en rad olika orsaker till varför man kan reagera på solljus. Vid långvariga besvär som inte kan förklaras av vanlig ”solsveda” eller ”soleksem” bör man  fundera kring andra orsaker. Gemensamt för olika former av solallergi är de orsakas av en allergisk reaktion som triggas av solljus.

1. Brännskada – ”solsveda”

Något som alla känner igen. Ger upphov till en jämn rodnad, sveda och klåda. En vanlig missuppfattning är att man kan fortsätta sola trots solsveda bara man ”smörjer in sig ordentligt” med hög solskyddsfaktor. Solskyddsprodukter reducerar visserligen mängden uv-strålning som når huden, men blockerar dem inte helt. Om huden börjar bli röd och man väl har brännt sig bör man alltså inte sola mer tills det lagt sig.

2. Polymorf ljusreaktion (”soleksem”)

Namnet betyder att hudutslagen kan se ut på många olika sätt ”polymorft”. Kliande röda utslag som uppkommer på försommaren. Brukar gå över inom några veckor efter att huden ”vant sig”. Läs  vidare under artikeln om soleksem där detta beskrivs mer utförligt.

3. Fototoxisk reaktion

Kombinationen läkemedel och sol kan i vissa fall ge hudutslag. Detsamma gäller för vissa ingredienser i salvor,smink mm. Detta beror på att uv-strålarna bryter ner läkemedlet eller någon ingrediens i beståndsdelar som kroppen reagerar på.

Man ska helt undvika sol om man står på vissa läkemedel (t.ex. tetracyklin). I listan nedan radas ett antal läkemedel upp som kan ge utslag vid solning. Enskilda individer reagerar däremot olika. Läs bipacksedeln eller FASS för info om eventuella biverkningar i kombination med sol.

Tll skillnad mot vanliga soleksem brukar denna typ av utslag inte gå över senare på sommaren. Besvären brukar bestå så länge man utsätts för sol (och intar läkemedlet eller använder produkten).

Utvärtes produkter

• Solskyddsprodukter
• Parfymer och deodoranter
• Smink och kosmetika
• Antibiotikasalva
• Aloe Vera (vissa beredningar med mycket hög koncentration)

Invärtes

• Antibiotika
  • Sulfonamider
  • Tetracyklin
• Neuroleptika (phenothiaziner)
• Diuretika (vätskedrivande)
• P-piller och diverse hormonpreparat
• Ibuprofen
• Ipren
• Naproxen

4. Aktinisk prurigo

Ovanlig form av soleksem som är ärftlig. Förekommer framförallt hos individer från central- och  sydamerika. Motsvarande symtom som för soleksem men betydligt intensivare. Besvären kommer också tidigt redan i barndomen.

5. Solurtikaria

Ovanligt, drabbar främst unga kvinnor. Efter vistelse i sol uppkommer urtikaria (”nässelutslag”), små upphöjda rodnade utslag.

6. Kost och diet?

Vissa personer hävdar att de får solutslag om de ätit vissa födoämen. Andra beskriver att deras besvär förbättrats eller försvunnit helt efter en viss kostomläggning. Som vid så många andra sjukdomstillstånd kan födan sannolikt påverka benägenheten att reagera mot sol. Det finns emellertid inga generella rekommendationer vad man bör undvika. Kännt sedan länge är dock att betakaroten (som bl.a. finns rikligt i morötter) minskar risken för klassiskt soleksem.